Det militära läget i Mellanöstern har blivit mycket värre. Israeliska och amerikanska styrkor fortsätter att utföra samordnade attacker mot militär infrastruktur i Iran. Syftet med dessa operationer är, enligt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, ett snabbt och bestämt slut på hotet från den iranska regimen. Han betonade att man inte eftersträvar ett långvarigt krig. Mitt i denna kris inträffade en allvarlig incident då tre amerikanska stridsflygplan av allt att döma sköts ner över Cypern på grund av eget eld, efter att drönare riktat in sig på en brittisk bas.
Politiskt genomgår Iran en omvandlingsfas. Ali Larijani har tagit över ledarskapet och står inför utmaningen att upprätthålla statens ordning. Internationellt diskuteras landets framtid efter en möjlig fullständig regimväxling. CDU-ledaren Friedrich Merz diskuterade läget vid ett möte med USA:s president Donald Trump i Ovala rummet, där strategierna gentemot Teheran och Ukraina stod i centrum. Ur ett beteendeekonomiskt perspektiv analyseras läget av experter som Gabriel Felbermayr, vilka ser tillväxtmöjligheter för den iranska ekonomin på lång sikt vid ett maktskifte, förutsatt att integration i världshandeln lyckas.
Konfliktens effekter märks över hela världen. Oljepriserna steg för tredje dagen i rad, drivet av osäkerheten kring stabiliteten i försörjningsvägarna i Persiska viken. Trots de geopolitiska spänningarna rapporterar reseanalytiker om en fortsatt hög global reslust, även om Mellanösternregionen i stort undviks. Diplomatiska ansträngningar fokuserar nu på att förhindra att konflikten sprider sig till grannländer som Irak och Turkiet.
