Europeiska unionen (EU) reagerar på USA:s president Donald Trumps önskan att ta kontroll över Grönland. För att bestämma en gemensam strategi har ett extra toppmöte med stats- och regeringscheferna kallats in. I centrum för diskussionerna står frågan om hur Europa kan svara på USA:s territoriella ambitioner utan att skada relationerna över Atlanten i onödan.
Grönland, som är ett självstyrande område som tillhör Konungariket Danmark, spelar en nyckelroll i dagens geopolitik. Ön är intressant, inte bara på grund av sina enorma tillgångar av sällsynta jordartsmetaller och andra råvaror, utan får också ökad strategisk betydelse som en rutt för nya sjöfartsleder i takt med att polarisen smälter. Donald Trump uttryckte redan under sin första ämbetsperiod intresse för att köpa ön, vilket då bestämt avvisades av den danska regeringen och Grönlands ledning.
I europeisk politik följs USA:s presidents agerande kritiskt. Det finns en bred samsyn om att Grönland inte är en handelsvara. Experter påpekar att USA genom en närvaro på ön kraftigt skulle kunna utöka sitt militära inflytande i Arktis, vilket också skulle påverka säkerhetsläget gentemot Ryssland och Kina. Det planerade toppmötet syftar till att stärka Danmarks suveränitet och bilda en enad front mot ensidiga territoriella anspråk.
