Grönland har blivit en viktig plats för internationell maktpolitik. USA:s president Donald Trump har enligt rapporter bekräftat sitt intresse av att USA köper ön. Dessa försök har mötts av tydligt motstånd i både Danmark och Grönland. Ändå visar ambitionerna på regionens stora strategiska betydelse.
På grund av klimatförändringarna och den smältande isen har Arktis blivit alltmer tillgängligt. Detta öppnar nya handelsvägar genom Norra ishavet och ger tillgång till stora råvarureserver. Man misstänker att det finns betydande fyndigheter av 'sällsynta jordartsmetaller' på Grönland. Dessa är avgörande för modern teknik och energiomställningen. Förutom USA visar även Kina och Ryssland ett ökat intresse för närvaro i Arktis, vilket skapar säkerhetsoro i väst.
Grönlands militära betydelse syns särskilt genom Thule Air Base, en viktig bas för USA:s tidiga varningssystem mot robotattacker. Även andra västliga partner är aktiva i regionen. Till exempel genomför Tysklands försvarsmakt övningar på Grönland för att testa sin stridsförmåga under extrema klimatförhållanden. Medan den lokala regeringen i Nuuk vill driva på den ekonomiska utvecklingen, betonar den samtidigt sin önskan om 'suveränitet' och en fredlig användning av Arktis. Den geopolitiska dynamiken tvingar dock den autonoma regionen att positionera sig mellan stormakternas intressen.
