Den politiska situationen i Iran har blivit värre, efter rapporter om att de senaste massprotesterna till stor del har slagits ner. I Washington krävde Reza Pahlavi, son till shahen som störtades 1979, att världssamfundet skulle göra ett 'riktat ingripande'. Han betonade att detta inte krävde marktrupper, utan ett stöd som försvagade statens apparat och snabbade på regimens kollaps. Pahlavi ser sig själv i en unik position att leda en efterträdande regering.
Samtidigt rapporterar aktivister och människorättsorganisationer som Amnesty International om stort våld från säkerhetsstyrkorna. Hundratals människor har gripits godtyckligt, och det finns många dödsoffer. Internet är fortfarande blockerat i stora delar av landet, vilket gör det svårt att få information. En kvinna i exil, bosatt i Hamburg, berättade till exempel om osäkerheten kring hennes anhörigas öde hemma.
På den diplomatiska nivån syns en djup splittring. Medan USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu visar nära samordning och talar om militära slag mot Irans kärnenergiprogram samt stöd till demonstranterna, varnar Moskva för en ytterligare upptrappning. Rysslands president Vladimir Putin försöker, enligt Kreml, medla för att minska spänningarna i regionen. Ryssland fördömde också USA:s hot som kontraproduktiva.
