I en militär upptrappning utan motstycke har USA och Israel sedan den 28 februari 2026 genomfört omfattande flyg- och robotattacker mot mål i hela Iran. Enligt officiella bekräftelser från Teheran har den mångårige Högste ledaren, Ayatollah Ali Khamenei, omkommit. Attackerna, som anses vara ett 'halshuggningsslag' mot den Islamiska republikens maktcentrum, riktades specifikt mot regeringsbyggnader, kärnkraftsanläggningar som den i Isfahan, samt militära högkvarter. Förutom Khamenei har ett stort antal andra högt uppsatta ledare rapporterats dödade, däribland generalstabschef Abdolrahim Mousavi och revolutionsgardets befälhavare Mohammad Pakpour.
Landets politiska ledning har tillfälligt övertagits av ett råd bestående av tre personer: president Massoud Pezeshkian, justitieminister Gholam-Hussein Mohseni-Eje'i och Alireza Arafi. Mitt i de militära striderna har diskussionen om en permanent efterträdare till Khamenei inletts. Hans son, Mojtaba Khamenei, anses vara en potentiell favorit som ska ha brett stöd i konservativa och religiösa kretsar. Samtidigt framträder Ali Larijani, sekreterare i det Nationella säkerhetsrådet, som en inflytelserik aktör som bestämt avvisar förhandlingar med USA i nuläget.
Konfliktens effekter känns i hela världen. Medan Iran har svarat med motattacker mot Israel och USA:s baser i regionen, har de internationella finansmarknaderna drabbats av turbulens. Särskilt den sydkoreanska börsen påverkades kraftigt då huvudindexet Kospi rasade. Samtidigt varnar säkerhetsmyndigheter för en ökad risk för cyberattacker från Iran, vilka särskilt kan rikta sig mot den västerländska finanssektorn. Den humanitära situationen försämras snabbt; enligt hjälporganisationer har redan hundratals civila fallit offer för striderna.
